Mohamed Omar

Den 2 november rapporterade Höglandsnytt att två kvinnor mördats i Mariannelundsområdet under våren och sommaren. I båda fallen står kvinnornas äkta makar inför rätta misstänkta för mord. I båda fallen påstår männen att kvinnorna varit otrogna och velat skiljas. I båda fallen handlar det om familjer som kommit som flyktingar från Mellanöstern till Sverige.

Under midsommarhelgen hittades en kvinna mördad på ett asylboende i Mariannelund. Maken erkände att han strypt sin hustru inför ögonen på parets treåriga dotter. Kvinnan hade slutat använda sjal, något som mannen var emot. Efter mordet lade han sjalen bredvid hennes lik. Denne man hade alltså sökt asyl i Sverige. Varför hade han valt vårt land? För demokratin? För sekularismen? För jämställdheten? Troligen inte.

Detta fruktansvärda dåd har fått väldigt liten uppmärksamhet i mainstreammedia. Kanske för att man inte vill underblåsa islamofobin?

Vad som nu händer är att kvinnoförtrycket i islamiska länder kommer till oss. Det är ett förtryck som kommer från fundamentalistisk islam. I Sverige är det en extrem uppfattning att en kvinna alltid ska lyda sin man. Men i islamiska länder tycker väldigt många, kanske till och med en majoritet, att en hustru måste lyda sin man. Enligt en opinionsundersökning utförd av Pew 2013 är det just vad 93 procent av tunisierna, 92 procent av irakierna och 85 procent av egyptierna tycker. Det är med andra ord en helt normal uppfattning, inte extrem på något sätt.

I september i år rapporterade flera medier om den syriska kvinnan Wala i Hedemora som misshandlades för att hon inte levde en ”traditionell livsstil” och inte bar ”traditionella kläder”. Det vill säga, hon täckte inte sitt hår med en sjal och hon uppförde sig inte som en kvinna ska enligt fundamentalistisk islam.

I mars i år dömdes en man i Gävle till fängelse för att ha misshandlat sin partner och sin dotter eftersom de vägrade att bära slöja och ”pratade med svenskar”. Han drog partnern i håret, slog henne i ansiktet och hotade henne med kniv. Man kan läsa om det i Gefle Dagblad här

Vad gör den svenska staten för att motverka islamiskt kvinnoförtryck? Inte tillräckligt, den saken är klar. I år beviljades Sveriges Förenade Muslimer (SFM), en ultrakonservativ islamisk grupp, 535 200 kronor i bidrag av staten för att ”motverka islamofobi”. I en SFM-föreläsning riktad mot unga muslimer under rubriken ”Kvinnan i islam” säger föreläsaren, imamen Muadh Zamzam, att kvinnor ska täckas och hållas dolda och att kvinnor som inte gör så är mindre värda. Mannen ska vakta sin kvinna och inte låta andra män titta på henne. Hederskultur, alltså. Vi betalar för den.

Jag tycker att våra skattepengar gå till att hjälpa kvinnor som lever i islamiskt, fundamentalistiskt förtryck att ta till sig svenska värderingar och svensk kultur. Jag vill inte ha en mångkultur som innebär att förtryckare ostörda, skyddade av så kallade ”antirasister”, ska kunna fortsätta med sitt förtryck i Sverige.

Jag blir sorgsen när jag ser hur små flickor i svenska skolor tvingas att täcka sig med sjal. De får inte vara med på gympan och inte heller simma med pojkar. De får lära sig att det är haram, en synd, att dansa och sjunga. Jag har sett detta själv i mina barns skola.

De lever i en demokrati som påstår sig värna jämlikhet men de förvägras att förverkliga alla sina möjligheter som människor och medborgare. De är knoppar som inte får slå ut och bli de blommor de kan bli. Och vi låter det ske. Nej, det är ännu värre, vi betalar för att sprida hederskultur och islamisk fundamentalism, som i fallet Sveriges Förenade Muslimer (SFM).